RETRIEVER
MEDIEARKIVET.se
Valda dokument
Göteborg- Posten
Poeter med musik i orden
Göteborg-Posten 1998-02-21
Hermansson Kristina
Sida 47
Hon kommer från Bulgarien, han från Uruguay.Hebert Abimorad och Svezja Datjeva-Filipova skriver båda på sina
hemspråk. I kväll läser de lyrik på Stadsbiblioteket tillsammans med tio andra poeter.
av KRISTINA HERMANSSON
031-62 40 00
De har träffats tidigare på en poesiuppläsning och sitter redan och småpratar
När vi möts på kafét vid Centralstationen. Hon har sitt mörka hår stramt uppsatt
I nacken, han ser mer bohemisk ut med färgglad scarf runt halsen och gråsprängt
skägg.
Hebert Abimorad flyttade till Göteborg för tjugo år sedan och har givit ut sex
diktsamlingar. I tre av dem finns svenska översättningar jämte de spanska
originalen. De senaste böckerna är inte översatta; Hebert Abimorad har märkt att
alla dikter inte gör sig på svenska. Nästa gång han ger ut en översättning
kommer det därför att vara en samling utvalda dikter, inte ett helt verk.
Dikterna är korta, avskalade betraktelser och reflektioner. Tidigare handlade de
ofta om att leva i exil, om den nya tillvaron i Göteborg. Sedan 1984 är Hebert
Abimorad inte längre politisk flykting och det har också påverkat innehållet i
dikterna. De senare dikterna skildrar hans upplevelse av växande pessimism och
tilltagande rädsla i samhället.
Svezja Datjeva-Filipova är mer optimistisk och dikterna är ord- och bildrika.
Hon förstår de invandrade författare som skildrar sina upplevelser i –Sverige på
svenska. Själv skriver hon på bulgariska. Hon tycker att nationalitet är
ointressant, att skriva på svenska för att bättre smälta in lockar inte.
- På modersmålet kan man uttrycka sig med så många nyanser, det är en hel värld
son man är skapad med.
Hon har givit ut tre diktsamlingar i Bulgarien, i Sverige medverkar hon med
enstaka dikter i ett par antologier. Översättningarna är lysande, säger hon. Men
ännu finns ingen hel diktsamling översatt.
- Jag har försökt publicera några diktsamlingar på svenska. På några förlag
Tyckte man om dikterna, men vågade inte satsa. Det ger inte vinst, säger hon
syrligt.
I kvällens uppläsning medverkar flera invandrade poeter som börjat att skriva på
svenska. De flesta dikter kommer också att framföras på svenska, men Hebert
Abimorad och Svezja Datjeva-Filipona ska läsa på originalspråk, varefter
dikterna tolkas på svenska.
- När jag ser min poesi på svenska är det annorlunda, den förlorar rytmen, Jag
måste läsa långsamt och noga, säger Hebert Abimorad.
- Jag vill att man ska höra musiken i språket. På det här sättet erkänner jag
översättningarna. Musiken ska inte gå förlorad för att jag inte har svenska som
modersmål tycker Svezja-Filipova.
Hon bor i Strömstad och skriver en avhandling om bulgariska folksagor vid
Göteborg Universitet. Dessutom översätter hon svenska folksagor till
bulgariska.
- Jag menar att en poet aldrig ska leva på sin poesi. Då kan man börja skriva
vad folk vill ha. Och a makten applåderar. Jag skriver när jag diskar, när jag
går, när jag pratar med dig, dikterna föds i själen innan de kommer på papper.
Om man arbetar och har kontakt med världen, är det bara bra.
Kan man inte behöva tid att förkovra sig? Jo, om man skriver prosa kan det vara
bra med sipendier, säger Svezja Datjeva-Filipova. Men man ska aldrig vara
beroende av att böckerna säljer.
Hebert Abimorad undervisar i spanska och frilansar som skribent. Han berättar
hur han reagerar på det som sker runt omkring genom skrivandet.
- En författare kan inte blunda, han ser saker utan rädsla, säger han övertygad
Om poetens speciella roll.
Tidigare var han influerad av den spanskspråkiga diktartraditionen och dess
former. I dag söker han sig bort från vad han kallar retorik, men upplever
fortfarande en viss påverkan. Sedan vänder han på frågan.
- Vi som lever i exil är vi som ska påverka traditionen i vårt land.
Svezja Datjeva-Filipova tänker inte alls på form i sitt diktande och kan inte
spåra någon viss tradition. Stilen kommer själv, stora poeter är gränslösa,
säger hon.
- Det finns förstås en Lorca, alla kan direkt se att han är spansk. Men alla
poeter kommer från en och samma familj. De vänder sig på samma sätt till eviga
moment av existensen.
Hebert Abimorad vill lyfta fram den politiska dimensionen i poesin.
- Det finns två moment, det existentiella och det som poeten alltid bekämpar.
Han syftar på makten. En poet måste kompromisslöst bekämpa makten, säger han.
Det är Svezja Datjeva-Filipova som pratar mest. Hon talar mycket om vikten av
att veta vem man är, att bli klar över gränserna kring sitt jag. Hebert Abimorad
är mer timid, uttrycker sig diplomatiskt när han inte håller med.
Trotts olika förhållningssätt ser båda sina erfarenheter av flyktingskapet som en
tillgång i diktandet. Bakom Svezja Datjeva-Filipovas dikter finns de svåra
upplevelserna från tiden i ett Bulgarien där de intellektuella tystades.
- Om vägen är svår kan diktandet fungera som en katalysator. Man måste
konfronteras med det, allt blir tydigare. Jag måste vara tacksam för att jag
I Bulgarien ser diktarklimatet annorlunda ut jämfört med i Sverige. Där finns en
stor tradition och en stor publik. Varje liten stad har en litteraturcirkel,
där man träffas för att diskutera böcker och författare över en bit mat,
berättar Svezja Datjeva-Filipova.
Till kvällens arrangemang hoppas hon att det kommer både nya och gamla svenskar.
- Ofta är det bara svenskar i publiken när det är invandrare på scen. Det blir
lite som en attraktion, säger hon och Hebert Abimorad skrattar instämmande.
Kända och okända författare
Kvällens arrangemang har rubriken 12 svenska poeter från 6 länder.
Medvedrkar gör Saida Malkoo-Tmka, Sohrab Rahimi, Hebert Abimorad, Namdar Nasser,
Sanja Marcetic, Sayen Sattar, Svezja Datjeva-Filipova, Soleyman Ghasemiani,
Jila Mossaed, Marcus Birro, Birgitta Stenberg och Ragnar Ströber.
Arrangörer är Författarcentrum Väst och Göteborg Stadsbibliotek.
Bildtext: Bild: DAVID JOHANSSON Gränslös lyrik. Hebert Abimorad från
Uruguay och Svezja Datjeva-Filipova från Bulgarien är två poeter med skilda perspektiv, men med flera liknande erfarenheter.
Göteborg-Posten eller artikelförfattaren.